Systrarnas väg mot Marathon

42 195 m och två systrar. Den här bloggen handlar om vår gemensamma dröm och vårt gemensamma mål- att en vacker dag i juni springa in på Stockholms stadion, höra publikens jubel och veta att vi klarade det. Vägen dit blir säkert inte lätt och livet kommer förmodligen sätta krokben för oss ibland. Allt blir inte alltid som man planerat, men än har vi gott om tid och en vacker dag ser vi tillbaka på vår kamp och inser att målet var värt resan.

min man

han kan! Han är för go! detta hade han slängt ihop när jag kom hem från jobbet idag:



mmm bakad potatis med räkor och super god röra! Och ett glas vin fick jag till också. Tur jag har han!

alltså MIN MAN TED HADE GJORT DETTA INTE MARIAS!! såg att du fått rosor maria, va gulligt :-)

Åh så gott det ser ut=)

tack för din kommentar.Det va faktsik killen som tvinga mig hemma idag.haft svårt att gå och resa mig så då vågar man ej ta bussen.Jag hoppas jag kan imorron för jag mår så bra av att träffa er trevliga tjejer=)

men tyvärr jobbar du ej imorron men vi syns snart och ha en jätte fin helg.=)

kram

vi har nog dom bästa männen man kan ha!! Fast min man är snarare en pojke, hihi.